För att ställa in RARP måste du känna till Ethernet-adressen (a.k.a. MAC-adressen) för de klientdatorer som ska installeras. Om du inte känner till den här informationen kan du starta upp i ”Räddnings”-läge och använda kommandot ip addr show dev eth0.

På ett RARP-serversystem som använder en Linux kärna eller Solaris/SunOS, använder du programmet rarpd. Du behöver se till att Ethernet-hårdvaruadressen för klienten är listad i ”ethers”-databasen (antingen i filen /etc/ethers, eller via NIS/NIS+) och i ”hosts”-databasen. Sedan behöver du starta om RARP-demonen. Kör kommandot (som root): /usr/sbin/rarpd -a på de flesta Linux-system och SunOS 5 (Solaris 2), /usr/sbin/in.rarpd -a på vissa andra Linux-system, eller /usr/etc/rarpd -a på SunOS 4 (Solaris 1).

En fri DHCP-serverprogramvara är ISC dhcpd. För Debian GNU/Linux, rekommenderas paketet isc-dhcp-server. Här är en exempelkonfigurationsfil för det (se /etc/dhcp/dhcpd.conf):

option domain-name "exempel.se";
option domain-name-servers ns1.exempel.se;
option subnet-mask 255.255.255.0;
default-lease-time 600;
max-lease-time 7200;
server-name "servernamn";

subnet 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 {
  range 192.168.1.200 192.168.1.253;
  option routers 192.168.1.1;
}

host klientnamn {
  filename "/tftpboot.img";
  server-name "servernamn";
  next-server servernamn;
  hardware ethernet 01:23:45:67:89:AB;
  fixed-address 192.168.1.90;
}

I det här exemplet finns det en server kallad servernamn som gör allt arbete som DHCP-server, TFTP-server och nätverksgateway. Du behöver nästan säkert ändra domännamnsalternativen, såväl som servernamnet och klientens maskinvaruadress. Alternativet filename bör vara ange namnet på den fil som ska hämtas via TFTP.

Efter du har redigerat konfigurationsfilen för dhcpd, starta om den med /etc/init.d/isc-dhcp-server restart.

Det finns två BOOTP-servrar tillgängliga för GNU/Linux. Den första är CMU bootpd. Den andra är faktiskt en DHCP-server: ISC dhcpd. I Debian GNU/Linux finns dessa i paketen bootp respektive isc-dhcp-server.

För att använda CMU bootpd, måste du först kommentera bort (eller lägga till) den relevanta raden i /etc/inetd.conf. På Debian GNU/Linux kan du köra update-inetd --enable bootps, sedan /etc/init.d/inetd reload för att göra det. Om din BOOTP-server inte kör Debian, bör raden i fråga se ut så här:

bootps  dgram  udp  wait  root  /usr/sbin/bootpd  bootpd -i -t 120

Nu måste du skapa filen /etc/bootptab. Den har samma sorts familjära och kryptiska format som de gamla goda BSD-filerna printcap, termcap och disktab. Se manualsidan för bootptab för mer information. För CMU bootpd behöver du känna till maskinvaruadressen (MAC) för klienten. Här är ett exempel på en /etc/bootptab:

client:\
  hd=/tftpboot:\
  bf=tftpboot.img:\
  ip=192.168.1.90:\
  sm=255.255.255.0:\
  sa=192.168.1.1:\
  ha=0123456789AB:

Du behöver ändra åtminstone alternativet ”ha”, som anger maskinvaruadressen för klienten. Alternativet ”bf” anger filen som klienten bör hämta via TFTP; se Avsnitt 4.4.5, ”Flytta TFTP-avbildningarna till rätt plats” för mer detaljer.

Tvärtemot är konfigurering av BOOTP med ISC dhcpd riktigt enkelt, för att den behandlar BOOTP-klienter som vanliga specialfall av DHCP-klienter. Vissa arkitekturer kräver en komplex konfiguration för att starta upp klienter via BOOTP. Om din dator är en av dessa, läs avsnittet Avsnitt 4.4.2, ”Konfigurering av DHCP-server”. Om inte, kommer du antagligen komma undan med att bara lägga till direktivet allow bootp till konfigurationsblocket för subnätet som innehåller klienten i /etc/dhcp/dhcpd.conf, och starta om dhcpd med /etc/init.d/isc-dhcp-server restart.

För att få igång TFTP-servern så bör du först försäkra dig om att tftpd är aktiverad.

I det fallet med tftpd-hpa så finns det två sätt som tjänsten kan köras på. Den kan startas vid behov av systemets inetd-demon, eller så kan den konfigureras till att köras som en oberoende demon. Vilken av dessa metoder som används väljs när paketet installeras och kan ändras genom att konfigurera om paketet.

	Notera
	Historiskt sett hanterade TFTP-servrarna avbildningar från katalogen /tftpboot. Dock kan Debian GNU/Linux-paket använda andra kataloger för att följa Filesystem Hierarchy Standard. Till exempel, tftpd-hpa använder som standard /srv/tftp. Du kan därför behöva justera konfigurationsexemplen i det här avsnittet.

Alla tillgängliga alternativ för in.tftpd i Debian bör logga TFTP-begäran till systemloggarna som standard. Vissa av dem har stöd för argumentet -v för att öka informationsnivån. Det rekommenderas att kontrollera dessa loggmeddelanden när uppstartsproblem sker eftersom de är en bra startpunkt för att diagnostisera orsaken till felen.

Placera sedan TFTP-uppstartsavbildningen du behöver, som du hittar i Avsnitt 4.2.1, ”Var man får tag på installationsfiler”, i katalogen för uppstartsavbildningar för tftpd. Du kan behöva att skapa en länk från den filen till den fil som tftpd kommer att använda för att starta upp en specifik klient. Tyvärr fastställs filnamnet av TFTP-klienten och det finns inga riktiga standarder.