På ARM-baserade system i de flesta fall används ett av två format för uppstartsavbildningar: a) standardkärnor i Linux zImage-format (”vmlinuz”) tillsammans med standard initiala ramdiskar för Linux (”initrd.gz”) eller b) kärnor i uImage-format (”uImage”) i kombination med motsvarande initiala ramdiskar (”uInitrd”).

uImage/uInitrd är bildformat som har designats för den inre mjukvaran U-Boot vilket används i många ARM-baserade system (mestadels 32-bitars). Äldre versioner av U-Boot kan endast starta upp filer i formatet uImage/uInitrd-formatet så dessa används oftast i äldre armel-system. Nyare versioner av U-Boot kan - förutom att starta uImages/uInitrd - också starta standard-kärnor för Linux och ramdisk-avbilder, men kommando-syntaxen för att göra det är något annorlunda från att boota uImages.

För system som använder en multiplattformskärna behövs förutom kärnan och initial ramdisk en så kallad device-tree-fil (eller device-tree blob, ”dtb”). Den är specifik för varje system som stöds och innehåller en beskrivning av den specifika hårdvaran. dtb:n ska levereras med enhetens fasta programvara, men i praktiken behöver en nyare ofta laddas.

Nätverksboot tarbollen (Avsnitt 5.1.3.2, ”Förbyggd netboot tarball”), och SD-korts avbilder av installationsprogrammet (Avsnitt 5.1.5, ”Använda förbyggda SD-kort avbildningar med installationsprogrammet” använder den (platforms-specifika) standard konsolen som är definerad av U-boot i ”konsol” variabeln. I dom flesta fallen så är detta en serie konsol, så på dessa platformar som standard så behöver du en seriekonsol kabel för att använda installationsprogrammet.

På plattformar som också stöder en videokonsol kan du ändra U-Boot ”console” variabeln följaktligen om du vill att installationsprogrammet ska starta på videokonsolen.

Uppstart från nätverket kräver att du har en nätverksanslutning och en TFTP-server konfigurerad för uppstarter (och antagligen även en DHCP-, RARP- eller BOOTP-server för automatisk närverkskonfiguration).

Inställning på serversidan för att stödja nätverksuppstart beskrivs i Avsnitt 4.3, ”Förbered filerna för nätverksuppstart via TFTP”.

setenv autoload no
dhcp

setenv ipaddr <ip address för klienten>
setenv netmask <nätmask>
setenv serverip <ip-adress för tftp servern>
setenv dnsip <ip-adress för namnservrarna>
setenv gatewayip <ip-address på standard gateway>

saveenv

printenv kernel_addr_r ramdisk_addr_r fdt_addr_r

setenv kernel_addr_r 0x46000000
setenv fdt_addr_r 0x47000000
setenv ramdisk_addr_r 0x48000000

tftpboot ${kernel_addr_r} <filnamnet på kärnavbild>
tftpboot ${fdt_addr_r} <filnamnet på dtb filen>
tftpboot ${ramdisk_addr_r} <filnamnet på den ursprungliga ramdiskavbildningen>

setenv bootargs console=ttyS0,115200 rootwait panic=10

bootm ${kernel_addr_r} ${ramdisk_addr_r} ${fdt_addr_r}

bootz ${kernel_addr_r} ${ramdisk_addr_r}:${filesize} ${fdt_addr_r}

kör bootcmd_dhcp

setenv autoload no
dhcp
tftpboot ${scriptaddr} /debian-installer/armhf/tftpboot.scr
source ${scriptaddr}

Många moderna U-Boot versiner har USB-stöd och tillåter uppstart från USB-masslagringsenheter som USB-minnen. Tyvärr kan de exakta stegen som krävs för att göra det variera ganska mycket från enhet till enhet.

U-Boot v2014.10 har introducerat en gemensam kommandoradshantering och autoboot-ramverk. Detta gör det möjligt att bygga generiska startavbildningar som fungerar på alla system som implementerar detta ramverk. debian-installer stöder installation från ett USB-minne på sådana system, men tyvärr har inte alla plattformar antagit detta nya ramverk ännu.

För att bygga ett startbart USB-minne för att installera Debian, packa upp hd-media-tarbollen (se Avsnitt 4.2.1, ”Var man får tag på installationsfiler”) på ett USB-minne formaterat med ett filsystem som stöds av U-Boot-versionen på din enhet. För moderna U-Boot-versioner fungerar vanligtvis någon av FAT16 / FAT32 / ext2 / ext3 / ext4. Kopiera sedan ISO-avbildningsfilen för den första Debian installations-cd eller dvd på minnet.

Autoboot-ramverket i moderna U-Boot-versioner fungerar på samma sätt som alternativen för startordning på ett PC BIOS/UEFI, det vill säga det kontrollerar en lista över möjliga uppstartsenheter för en giltig startavbildning och startar den första den hittar. Om det inte finns något operativsystem installerat bör installationsprogrammet startas genom att ansluta USB-minnet och slå på systemet. Du kan också initiera USB-startprocessen när som helst från U-Boot-prompten genom att ange kommandot ”run bootcmd_usb0”.

Ett problem som kan dyka upp när du startar från ett USB-minne när du använder en seriell konsol kan vara en felmatchning av konsolens baudrate. Om en konsolvariabel är definierad i U-Boot, visas debian-installer startskript och skickar det automatiskt till kärnan för att ställa in den primära konsolenheten och, om tillämpligt, konsolens baudrate. Tyvärr varierar hanteringen av konsolvariabeln från plattform till plattform - på vissa plattformar inkluderar konsolvariabeln baudrate (som i ”console=ttyS0,115200”), medan konsolvariabeln på andra plattformar endast innehåller enhet (som i ”console=ttyS0”). Det senare fallet leder till en förvrängd konsolutgång när standardbaudraten skiljer sig mellan U-Boot och kärnan. Moderna U-Boot-versioner använder ofta 115200 baud medan kärnan fortfarande är standard på den traditionella 9600 baud. Om detta händer bör du manuellt ställa in konsolvariabeln så att den innehåller rätt baudrate för ditt system och sedan starta installationsprogrammet med kommandot ”run bootcmd_usb0”.

För ett antal system tillhandahåller Debian SD-kortsavbilder som innehåller både U-Boot och debian-installer. Dessa avbilder finns i två varianter - en för nedladdning av programvarupaketen över nätverket (tillgänglig på .../images/netboot/SD-card-images/ ) och en för offlineinstallationer med en Debian CD/DVD (tillgänglig på .../images/hd-media/SD-card-images/ ). För att spara utrymme och nätverksbandbredd består avbilderna av två delar - en systemberoende del som heter ”firmware.<system-type>.img.gz” och en systemoberoende del som heter ” partition.img.gz”.

För att skapa en komplett avbild från de två delarna på Linux-system kan du använda zcat enligt följande:

zcat firmware.<system-type>.img.gz partition.img.gz > complete_image.img

På Windows-system måste du först dekomprimera de två delarna separat, vilket kan göras t.ex. genom att använda 7-Zip, och sedan sammanfoga de dekomprimerade delarna genom att köra kommandot

copy /b firmware.<system-type>.img + partition.img complete_image.img

i ett Windows CMD.exe fönster.

Skriv den resulterande avbilden till ett SD-kort, t.ex. genom att köra följande kommando på ett Linux-system:

cat complete_image.img > /dev/SD_CARD_DEVICE

Efter att ha anslutit SD-kortet till målsystemet och startat systemet laddas installationsprogrammet från SD-kortet. Om du använder hd-media-varianten för offlineinstallationer måste du ge installationsprogrammet åtkomst till den första Debian CD/DVD på ett separat medium, som kan t.ex. vara en CD/DVD ISO-avbildning på ett USB-minne.

När du kommer till partitionerings steget i installationsprogrammet (se Avsnitt 6.3.4, ”Partitionering och val av monteringspunkter”), du kan ta bort eller ersätta alla av det eventuella tidigare partitioner på kortet. När installationsprogrammet har startat körs det helt i systemets huvudminne och behöver inte längre komma åt SD-kortet, så du kan använda hela kortet för att installera Debian. Det enklaste sättet att skapa en korrekt partitionslayout på SD-kortet är att låta installationsprogrammet automatiskt skapa en partition åt dig (se Avsnitt 6.3.4.2, ”Guidad partitionering”).